rdfs:comment
| - ينس غراند (بالألمانية: Jens Grand) هو قسيس دنماركي، ولد في 1260، وتوفي في 30 مايو 1327 في أفينيون في فرنسا. (ar)
- Jens Grand (* um 1260; † 30. Mai 1327 in Avignon; auch: Johann Grant, Jonas Fursat (Feuersaat) Grand) war ein dänischer kirchlicher Politiker und nacheinander Dompropst in Roskilde, Erzbischof von Lund, Riga und Bremen. (de)
- Jens Grand (né vers 1260 - † 30 mai 1327 à Avignon; connu également sous le nom de: Johann Grant, Jonas Fursat (Feuersaat) Grand) est un ecclésiastique et homme politique danois qui fut successivement Prévôt de l'évêché de Roskilde, archevêque de Lund, Riga et Brême. (fr)
- Jens Grand (detto Firebug in basso germanico Fürsate, in svedese Fursat) (1260 circa – Avignone, 29 maggio 1327) è stato un arcivescovo cattolico danese, titolare dell'antica arcidiocesi di Lund dal 1289 al 1302. (it)
- Йенс Гранд (нем. Jens Grand, Johann Grant, Jonas Fursat (Feuersaat) Grand; 1260 — 30 мая 1327, Авиньон) — датский политик и церковный деятель; пробст в домской церкви в Роскилле; в разное время занимал должности архиепископа Бремена, Риги и Лунда. (ru)
- Jens Grand, the Firebug (Low German: Fürsate, Swedish: Fursat) (about 1260 - 29 May 1327 in Avignon) was a Danish archbishop of Lund (1289–1302), titular Archbishop of Riga and Terra Mariana (1304–1310), and Prince-Archbishop of Bremen (as John I 1310–1327), known as the central figure of the second ecclesiastical struggle in Denmark in the late 13th century. He was an outstanding jurist of canon law. (en)
- Jens Grand, död 29 maj 1327, var ärkebiskop i Lunds stift 1289–1303 och sedan biskop i Riga 1303–1304 och i Bremen 1310–1327. Jens Grand var av Skjalm Hvides ätt, systerson till biskop Peder i Roskilde och systerdotterson till Jacob Erlandsen. Han hade studerat i Paris och blivit doktor i kanonisk rätt. Omkring 1280 blev han domprost i Roskilde. Han misstänktes för att ha kännedom om mordet på Erik Klipping 1286 och hade därför i början kung Erik Menved mot sig, då han av domkapitlet i Lund valdes till ärkebiskop 1289. Han fick senare kungens samtycke genom ett trohetslöfte. Tvärt emot sitt löfte stödde han de fredlösa kungamördarna och återupptog Jacob Erlandsens kungafientliga kyrkopolitik, så kungen lät i april 1294 fängsla honom. (sv)
|