| rdfs:comment
| - El pa xopat consisteix en un tros de pa (o pa torrat) xopat amb algun aliment de caràcter líquid. A la cuina medieval era un menjar comú (era freqüentment un dels plats servits en un banquet) constava de diversos líquids, com per exemple vi, llet o brou de carn servit sovint amb el pa a part perquè el comensal se servís ell mateix. Als banquets medievals el pa era sovint tallat anticipadament en trossos. Les sopes són descrites a Le Ménagier de Paris (un llibre de receptes medieval). Va ser un precursor de les sopes posteriors com les servides amb crostons. (ca)
- A sop is a piece of bread or toast that is drenched in liquid and then eaten. In medieval cuisine, sops were very common; they were served with broth, soup, or wine and then picked apart into smaller pieces to soak in the liquid. At elaborate feasts, bread was often pre-cut into finger-sized pieces rather than broken off by the diners themselves. The bread or croutons traditionally served with French onion soup, which took its current form in the 18th century, can be considered modern-day sops. — John 13:21–26 (en)
- Dopp i grytan är bröd som doppats i varmt skinkspad och som äts som tillbehör till annan mat. Rätten förekommer traditionellt i Sverige i julfirandet vilket även har lett till att den 24 december ibland kallas för ”dopparedagen”. Efter att man har avlägsnat fettkakan på det kalla skinkspadet kokar man ihop det till en lagom salt buljong. Man kan krydda med lite salvia, som alltid är bra till maträtter där fläsk och fett ingår. Brödet som doppas brukar ofta vara vörtbröd. Brödet bör inte vara alltför färskt. Vanligtvis används en hålslev för att ta upp brödet ur skinkspadet. (sv)
|
| has abstract
| - El pa xopat consisteix en un tros de pa (o pa torrat) xopat amb algun aliment de caràcter líquid. A la cuina medieval era un menjar comú (era freqüentment un dels plats servits en un banquet) constava de diversos líquids, com per exemple vi, llet o brou de carn servit sovint amb el pa a part perquè el comensal se servís ell mateix. Als banquets medievals el pa era sovint tallat anticipadament en trossos. Les sopes són descrites a Le Ménagier de Paris (un llibre de receptes medieval). Va ser un precursor de les sopes posteriors com les servides amb crostons. (ca)
- A sop is a piece of bread or toast that is drenched in liquid and then eaten. In medieval cuisine, sops were very common; they were served with broth, soup, or wine and then picked apart into smaller pieces to soak in the liquid. At elaborate feasts, bread was often pre-cut into finger-sized pieces rather than broken off by the diners themselves. The bread or croutons traditionally served with French onion soup, which took its current form in the 18th century, can be considered modern-day sops. The word soup is a cognate of sop, both stemming ultimately from the same Germanic source. The word is mentioned prominently in the Bible, King James Version: When Jesus had thus said, he was troubled in spirit, and testified, and said, Verily, verily, I say unto you, that one of you shall betray me. Then the disciples looked one on another, doubting of whom he spake. Now there was leaning on Jesus' bosom one of his disciples, whom Jesus loved. Simon Peter therefore beckoned to him, that he should ask who it should be of whom he spake. He then lying on Jesus' breast saith unto him, Lord, who is it? Jesus answered, He it is, to whom I shall give a sop, when I have dipped it. And when he had dipped the sop, he gave it to Judas Iscariot, the son of Simon. — John 13:21–26 In 19th century Australia, sop referred to a dish consisting of stale damper, soaked in cold tea and served with a dollop of jam on top for taste. This was mainly used in prisons and poor-houses, as well as institutions such as asylums. In Portuguese, the word sopa, among other meanings, can generally refer to soup or, particularly in Alentejo, to a piece of dry or even stale bread that is part of the traditional fish broth. The sopa is soaked in the broth and eaten. (en)
- Dopp i grytan är bröd som doppats i varmt skinkspad och som äts som tillbehör till annan mat. Rätten förekommer traditionellt i Sverige i julfirandet vilket även har lett till att den 24 december ibland kallas för ”dopparedagen”. Efter att man har avlägsnat fettkakan på det kalla skinkspadet kokar man ihop det till en lagom salt buljong. Man kan krydda med lite salvia, som alltid är bra till maträtter där fläsk och fett ingår. Brödet som doppas brukar ofta vara vörtbröd. Brödet bör inte vara alltför färskt. I norra Sverige brukar ofta tunnbröd, men helst ljusugnsbröd, användas och rätten kallas då ibland för blöta. Brödet kan då antingen doppas i buljong eller mjölk. Denna variant av dopp i grytan äts vanligen ihop med skirat smör och skinka och kan ätas året om. Att äta bröd på detta sätt var förr vanligt på grund av att det hårda brödet blev mer lättuggat. Vanligtvis används en hålslev för att ta upp brödet ur skinkspadet. (sv)
|
![[RDF Data]](/fct/images/sw-rdf-blue.png)
![[cxml]](/fct/images/cxml_doc.png)
![[csv]](/fct/images/csv_doc.png)
![[text]](/fct/images/ntriples_doc.png)
![[turtle]](/fct/images/n3turtle_doc.png)
![[ld+json]](/fct/images/jsonld_doc.png)
![[rdf+json]](/fct/images/json_doc.png)
![[rdf+xml]](/fct/images/xml_doc.png)
![[atom+xml]](/fct/images/atom_doc.png)
![[html]](/fct/images/html_doc.png)
